Naturens betydelse för mig

När jag behöver starta om mig själv och komma i balans söker jag mig till naturen. Det behöver inte innebära en lång resa till någon berömd vildmark med övernattning i tält under en vecka. Det räcker med att sitta en stund på en stubbe i skogsdungen i närheten av där jag bor eller jobbar. Ju mindre tid och kraft som går åt till att ta sig till naturen desto bättre blir effekten av att uppsöka den. Målet är ju att få tillbaka livskraft. Inte att göra slut på ännu mer genom långa resor, packning, planering och stress. Jag vill ur ekorrhjulet, inte få det att snurra fortare.Så jag letar efter natur som finns på nära håll och fokuserar på den. Det blir en sorts meditation att betrakta trädens kvistar, grenar, lövverk eller barr. Ögonen blir glada av alla former och färger och allting i skogen bara är och växer som det vill med en styrka som inspirerar mig. Jag blir jordad och får kontakt med urkraften i mig själv. Jag blir medveten om att jag är natur. Jag vill dra djupa andetag och uppfyllas av syrerik luft i mina lungor och av den eviga livsenergin som strålar från allt som växer och samspelar runtomkring mig. Här försvinner stressen ur min kropp och ersätts med trösten från jorden och jag känner en glädje över att leva och hoppet vänder åter.Ibland har jag inte möjlighet att dra mig undan till en särskild plats. Då letar jag ändå efter naturen där jag är. Jag kan titta på himlen och molnen som glider förbi. Jag kan betrakta en insekt eller till och med bara lyssna på mina egna andetag och känna samma effekt som när jag befinner mig i en gammal granskog. Naturen och jag har blivit ett.